Handdrejad porslinslera och "slow ceramic"
Så här års går keramikugnarna varma, för tillfället är det nästan bara handdrejad porslin jag bränner. Har verkligen gett mig sjutton på att knäcka koden, dels för egen del men även för att dela med mig av mina erfarenheter av att skapa i denna lerans" törstiga diva". Det är mycket med lera som du inte kan läsa dig till utan du måste fånga känslan för leran, lära musklerna, sluta tänka, bara låta kroppen skapa koncentrerat. Många kvällar den senaste tiden har jag kommit på mig med att sitta kvar i keramikverkstan sent på kvällen och vara helt inne i någon av de porslinslera alster jag håller på med. Känner ingen trötthet märker inte att jag glömt äta, dricka bara fortsätter arbeta med den förhäxande porslinslera besatt utan att kunna sluta. Porslinslera är verkligen...
“Kampen mot slappa pipar”
Ute är det rått och regnigt, vinden viner och inte ens hunden vill gå ut.
I keramikverkstan värmer både ugnar, kreativitet och skaparglädje. Den här veckan har det varit full fart med inspelning av nya avsnitt till KeramikAkademin. Det har gjorts avsnitt om durkslag, burkar, porslinlera, Mishima och ett kort avsnitt med namnet “Kampen mot slappa pipar”. Min assistent skrattade gott och sa den rubriken måste vara kvar! Hon fick som hon ville och avsnittet blev ett litet upprop om bättring när du drejar och gör pipar. För om det är något jag kan störa mig på (förutom dåliga avslut och tunga bottnar) så är det slappa pipar, du förstår själv ingen vill se en slapp pip som inte fungerar.
Du kan slappna av det finns hopp! KeramikAkademin går jag igenom den ena pinsamheten efter den andra, sånt du inte vill dreja eller göra i lera...
Keramikkurser - funkar det på distans?
När bestämde mig för att göra digitala kurser på distans, var min tanke att hjälpa företagare att marknadsföra sig digitalt via nätet. Något jag älskar, nästan lika mycket som lera.
Jag hade bloggat länge, byggt mina egna webbsidor, startat och drivit flera företag och varit mentor. Någonting fick mig tänka till om och att i stället dela den unika erfarenhet jag har av att vara keramiker. Nu har jag gjort många webbkurser om att skapa i lera och bränna keramik.
Idag vet jag att jag valde helt rätt, det är en helt ny värld som har öppnats. Vi är keramikkompisar över hela jorden, jag är aldrig ensam i keramikverkstan. Om jag inte vill förstås, ensamhet är ju ofta nödvändigt för att få frid att skapa.
Frågan var fungerar det att gå en keramikkurs på distans?...