Keramikkurser på nätet

Så här års går keramikugnarna varma, för tillfället är det nästan bara handdrejad porslin jag bränner. Har verkligen gett mig sjutton på att knäcka koden, dels för egen del men även för att dela med mig av mina erfarenheter av att skapa i denna lerans" törstiga diva". Det är mycket med lera som du inte kan läsa dig till utan du måste fånga känslan för leran, lära musklerna, sluta tänka, bara låta kroppen skapa koncentrerat. Många kvällar den senaste tiden har jag kommit på mig med att sitta kvar i keramikverkstan sent på kvällen och vara helt inne i någon av de porslinslera alster jag håller på med. Känner ingen trötthet märker inte att jag glömt äta, dricka bara fortsätter arbeta med den förhäxande porslinslera besatt utan att kunna sluta. Porslinslera är verkligen inte lättarbetad, det är väl därför den är extra intressant och utmanande?

Porslinslera ska vara tunn så tunt att ljuset lyser igenom, det är liksom det som...

Ute är det rått och regnigt, vinden viner och inte ens hunden vill gå ut.

I keramikverkstan värmer både ugnar, kreativitet och skaparglädje. Den här veckan har det varit full fart med inspelning av nya avsnitt till KeramikAkademin. Det har gjorts avsnitt om durkslag, burkar, porslinlera, Mishima och ett kort avsnitt med namnet “Kampen mot slappa pipar”. Min assistent skrattade gott och sa den rubriken måste vara kvar! Hon fick som hon ville och avsnittet blev ett litet upprop om bättring när du drejar och gör pipar. För om det är något jag kan störa mig på (förutom dåliga avslut och tunga bottnar) så är det slappa pipar, du förstår själv ingen vill se en slapp pip som inte fungerar.
Du kan slappna av det finns hopp!  KeramikAkademin går jag igenom den ena pinsamheten efter den andra, sånt du inte vill dreja eller göra i lera och bränna/lämna till historien.

“Kampen mot slappa pipar” och mycket mer hittar du i KeramikAkademin vars innehåll fylls på i en sipprande ström och är...

Vi som älskar lera är lyckliga!

- Lyckliga därför att lera finns över hela världen. Och vi som bränner den till keramik delar en mångtusenårig kunskap både med tidigare och generationer och våra samtida kolleger.

Nyfikenheten på annan keramik har tagit mig på många intressanta och spännande resor, ibland har jag jobbat för någon fabrik och gjort modeller. Ibland har jag låtit tillverka keramik för egna kunder eller jobbat för uppdragsgivare.

Vad jag upptäckt är att vi keramiker är som musiker fast med lera. Det spelar ingen roll var i världen du befinner dig vi pratar samma lerspråk, delar samma problem och glädje kring lera och keramik.

Keramik i Vietnam

Nu är jag i Vietnam och det första som slår mig är, UNDERBARA stora krukor för vatten eller växter. Jag misstänker att en del av urnorna kan vara gamla, mycket gamla och en del kanske är nybrända. Spelar inte så stor roll vilket, krukorna är otroligt vackra speciellt de som är nästan täckta av alger och mossa.  

Alldeles för ofta får jag mejl från desperata lerälskare som kört sin keramikugn "åt helvete". För att de inte insett att 1250°C är en väldigt kraftfull temperatur. 

Det är en temperatur så hög att vi inte ens kan föreställa oss den, hur ska vi kunna det vi lever själva i en temperaturintervall som varierar runt 70-80 grader?
Om vi inte badar bastu någon gång som är strax över 100°C, så hur ska vi kunna föreställa oss temperaturer runt 1000°C?

Idag finns enkla förprogrammerade digitala instrument som gör att det bara är att trycka på knappen. Det är toppenbra men tyvärr så räcker det inte med att hitta rätt knapp eller rätt brännprogram för din keramikugn. Du behöver mer kunskap, du behöver veta vad som sker i keramikugnen och varför det händer.
Det är först när du vet du kan utveckla din keramik, du blir trygg med att bränna och säkrare på vad du sysslar med.
Det ger mycket bättre keramik, tro mig. Även jag har varit där....

Det värsta som kan hända när du bränner din keramikugn.

Du ska få höra historien om det värsta. 
Det är så länge sen att det är preskriberat, det var inte heller min keramikugn, ännu värre.
Vet inte heller om det verkligen var mitt fel? Inte en mindre skräckupplevelse för det.
Var kursledare för en keramikkurs för ett studieförbund. De hade en gammal lergodsugn med analog styrautomatisk. (Jag avskyr analoga styrinstrument!) 
Keramikugnen valde eller om det var ett element gick sönder?  Att inte slå av förrän säkerhets-säkringen gick av. Hade inte möjlighet att passa bränningen, det var ju in en studielokal.
Resultatet var en härdsmälta av smält-lera-som-blivit-glasy-och-täckte-hela-ugnens- botten.
Föreställ dig en tjock hård smet på alla sättplattor och i botten på keramikugnen som även runnit in över en del element. Tänk sen att du står inför en massa förväntansfulla, lerisar med höga förväntningar och ska förklara....

Ibland är det bra att få en överblick, då brukar det som verkar rörigt framträda tydligare. 
Har gjort en kort minikurs om lera och keramik som du kan kika på. 
I kursen kan du hämta hem två pdf en om keramikprocessen och en om bränning.
Dessutom visar jag dig hur du gör en cool burk i lera på ett enkelt sätt. 

När bestämde mig för att göra digitala kurser på distans, var min tanke att hjälpa företagare att marknadsföra sig digitalt via nätet. Något jag älskar, nästan lika mycket som lera.
Jag hade bloggat länge, byggt mina egna webbsidor, startat och drivit flera företag och varit mentor. Någonting fick mig  tänka till om och att i stället dela den unika erfarenhet jag har av att vara keramiker. Nu har jag gjort många webbkurser om att skapa i lera och bränna keramik. 

Idag vet jag att jag valde helt rätt, det är en helt ny värld som har öppnats. Vi är keramikkompisar över hela jorden, jag är aldrig ensam i keramikverkstan. Om jag inte vill förstås, ensamhet är ju ofta nödvändigt för att få frid att skapa. 
Frågan var fungerar det att gå en keramikkurs på distans? Absolut, det är mina keramikdeltagare levande bevis på. Några har gått alla mina kurser och andra kommer till efterhand. 

Här kan du läsa vad några mina...

Ibland är det svårt att köpa drej-lera.
Hur är den att dreja med?
Klarar den att dreja det jag vill, stora fat eller höga vaser? 

Hur blir leran efter bränning? Hur blir den som keramik med glasyr?
Frågor som de flesta som säljer råmaterial för keramik inte svarar på.

Det fanns en tid då jag köpte och fick transporterat pallvis med drejlera, minst ett ton lera varje gång. På den tiden chansade jag ofta och köpte hem några leror att testa. Men för det mesta blev jag kvar med den lera som jag var van vid och som fungerade i min produktion. Inte så konstigt vi keramiker är ett konservativt släkte, det som fungerar håller man sig gärna till. 
Ville jag verkligen ha en speciell lera blandade jag leran själv. (Berättar om det en annan gång)

När jag flyttade till Österlen och fick nära till två keramikmaterial-leverantörer. Helt plötsligt så kunde jag shoppa lera!
Visserligen har jag fortfarande mina “standard-leror” men väldigt ofta byter jag och testar nya leror, på det...

Fick en fråga
-om det går att  göra egna trefötter? 

Och fick direkt upp bilden av Albert Elfstrands "egen tillverkade" trefötter. 
Så visst går det att göra sina egna trefötter. 
Efter att funderat lite närmare, kom frågan varför göra sina egna trefötter?
De som finns på marknaden idag är enkla balanserade och funktionella. De finns i något keramiskt material och i metall. 
Ska man göra det för att komma billigt undan, håller inte det tar lite tid att göra dem även om det säkert går fort på drejskivan? 
Blir de bra, nej de som finns att köpa verkar mycket bättre. 
När används trefötter? 
Vid lergods och om du vill helglasera, dvs glasera även under godset. 
På Alberts tid var det nödvändigt han råglaserade och brände i vedeldad keramikugn, utan sättplattor. Krukor brändes i varandra med trefötter emellan. 
Han hade lite andra trix och fix för sig också för att sätta en ugn. 
Trefötter fungera inte bra...

Fick ett mejl från Christel som hade en fråga om glasering.
// varför får man fula noppor, märke
eller vad man nu skall kalla det när
man glaserar? //

Du visar upp en mugg och jag håller absolut med om att muggar ska vara hygieniska och utan kratrar, kantstötningar och sprickor där det samlas bakterier. Men innan jag går in på vad det är som kan bidra till ditt glasyrproblem och hur du rättar till det, några tankar om förväntningar. 
Det första jag tänker på är att det du som avgör vad som är fel eller rätt, snyggt eller ful.
Att skapa med lera och göra keramik är ett hantverk, upplevda defekter kan du dra nytta av.
Men kanske inte i en mugg och kanske inte där det uppstår men den erfarenheten kan du kanske använda senare? 
Det är ju du som avgör vad som ska vara en del av ditt skapande eller inte. Oftast är det dina förväntningar som gör att du inte är nöjd med det du gör, du tror att inne i ugnen sker det magi (och det gör det). Vissa saker kan du...