Drejgreppp med 4000 års anor?
Keramikresan på Kreta fortsätter på slingriga vägar, höga berg till olika keramikplatser för att grotta i lera och keramik.
De senaste dagarna har jag drejat på en kretansk drejskiva med Costas. Rätt ovanligt att dreja på en liten drejtallrik 20 cm med drejskivan till vänster om kroppen — alltså helt snett! Drejningen kändes i min rygg några dagar men det lär gå över med mer vana.
Costas visade mig några olika drejgrepp han fått lära sig av sin krukmakarmästare, drejare i tredje generationen på Kreta. Det kretanska drejgreppet var rätt likt ett grepp som min drejmästare Martin Jansson använde. Vi enades om att båda greppen fyllde samma funktion och är superbra för större krukor.
Kretensarna säger sig ha drejat i 4000 år och jag är inte kvinna att sätta emot den uppgiften. I Sverige (Jönköping) har vi drejat i dryga 250 år — inte mycket att skryta med. I Skåne där jag bor nu kan det ha drejats några hundra år längre.
Under första delen av 1900-talet kom industrialiseringen och sabbade en del av hantverkstraditionen, då tappade vi mycket av drejkunnandet till mer effektiva maskiner och genom att gjuta lera i formar för större tillverkning. Krukmakaren blev keramiker och anpassade sig till en annan kundgrupp. Men det är en helt annan historia — nu stannar vi på Kreta med sin levande tusenåriga drejtradition och lär av de som skapat med lera långt före oss.
