Många keramiker jag pratar med har bra koll på sin lera och sina glasyrer, men sämre koll på vad varje bränning faktiskt kostar. Och det är inte konstigt. Det är inte en sak du lär dig på en keramikkurs.

Att förstå kostnaderna kring keramik handlar inte bara om att hålla koll på elräkningen. Det handlar lika mycket om lera, vad du tillverkar, dina glasyrer och hur du planerar dina bränningar. När du börjar se helheten blir det lättare att arbeta både hållbart och ekonomiskt i verkstaden.

Fyllnadsgraden i en keramikugn

En välfylld keramikugn är nästan alltid mer ekonomisk. Vid en skröjbränning spelar fyllnadsgraden mindre roll för kvaliteten, men kostnaden per föremål sjunker naturligt när ugnen är full. Glattbränningar ger dessutom ofta ett jämnare resultat när ugnen är välfylld.

Om du vid varje bränning får in några extra föremål som du senare säljer, kan de i praktiken finansiera hela bränningen.

Hur köper du din lera?

Handlar du efter behov, eller planerar du årets förbrukning? Det kan vara värt att räkna på vad olika inköpsmönster faktiskt kostar dig per år. I vissa fall finns det mycket att spara, både på pris och på frakt.

Har du jämfört priserna på olika glasyrer?

Visste du att penselglasyr kan vara upp till tio gånger dyrare än pulverglasyr? Skillnaden handlar till stor del om vad du faktiskt betalar för, och hur mycket av det du själv kan tillsätta hemma i verkstaden.

Jag är yrkesverksam krukmakarmästare och van att vända på kronorna för att hitta lösningar som gör arbetet i verkstaden mer hållbart, både konstnärligt och ekonomiskt.

I min lathund Brännekonomi för keramiker går jag igenom de områden där du oftast tjänar mest på att se över kostnaderna, med konkreta exempel och frågor du kan ställa till din egen verksamhet.

Fyll i formuläret nedan så får du lathunden direkt.

Leriga hälsningar Maria Ekberg, krukmakarmästare